21a oktober- This Time Around
Wow, här händer det saker i superspeed.
Jag hade tänkt blogga om att jag ska gå på Twilight- New Moon premiären, det skulle bli huvudnöjet i detta inlägg. Men så blir det inte. Nog för att jag SKA gå, på premiären alltså, men det har hänt annat efter det.
Marjut ringde mig nyss och ska ringa mig imorgon igen, spännande spännande. För nu är det så här; jag ska flytta tillbaka till Mariefred. Ett tag. För den andra tjejen ska flytta hem och jag är ju sugen på att jobba igen. Jag blir bokstavligen talat galen av att inte ha något vettigt att göra om dagarna och jag vet aldrig hur jag ska fördriva dom på vettigt sätt. Jag ligger ju och drar mig till halv tolv-tolv om dagarna allt som oftast, och sedan sitter jag framför tvn/datorn tills att någon kommer hem från jobbet/skolan, jag drar dit och ser ännu mer tv/film och sedan hem strax efter midnatt. Meningsfullt liv. Inte.
Men ja. Jag kommer garanterat sakna alla småsaker igen, som bio, valbo, kompisar osv. men vad gör det? Det handlar om en tidsbegränsad period och jag får känna mig användbar igen. Jag har saknat det. Att vara 20 år gammal och bo hemma som en parasit är inte alltid speciellt bra för ens självkänsla och jag vill ta i med hårdhandskarna igen och tjäna egna pengar. Så en flytt tillbaks ner till gården är välkommen. Extremt.
Sitter annars och ser på Drömmarnas Tid, som nu kommit in i serie 3, och jag är helt förstenad. Mitt hjärta pumpar hårt och jag önskar att jag levde på 60-talet, återigen. Jag vet inte, det bara känns som en skön tid att vara ung på. Inte för att mitt liv är direkt hårt, jag är mycket friare än vad jag antar att tjejer var då, men ändå.
Det får mig också att önska att jag aldrig behöver leva under en tid då Sverige är i krig, eller i alla fall att jag är väldigt gammal då den tiden kommer. Inte bara serien som får mig önska det, utan allt allmänt. Någonstans tycker jag att det är en sjuk värld vi lever i, och jag förstår fortfarande inte meningen med allt krigande, men sen är vi ju människor också. Inte kan man säga att det var bättre förr heller, för människan har nog varit ett monster sen dag ett. Det var väl så vi överlevde. Sen kan man nästan bara skratta åt det dom vissa påstår; att det skulle vara annorlunda om kvinnor styrde världen, för seriöst?- Har ni sett en elak brud någon gång? Inte kul.
Meeenmen, nu ska jag försöka göra ordning lite, vi räknar ner till mammas ankomst tillbaka till kalla Norden.
Pusshej på er, nu ska jag försöka tänka på en packlista.
PUSS
Jag hade tänkt blogga om att jag ska gå på Twilight- New Moon premiären, det skulle bli huvudnöjet i detta inlägg. Men så blir det inte. Nog för att jag SKA gå, på premiären alltså, men det har hänt annat efter det.
Marjut ringde mig nyss och ska ringa mig imorgon igen, spännande spännande. För nu är det så här; jag ska flytta tillbaka till Mariefred. Ett tag. För den andra tjejen ska flytta hem och jag är ju sugen på att jobba igen. Jag blir bokstavligen talat galen av att inte ha något vettigt att göra om dagarna och jag vet aldrig hur jag ska fördriva dom på vettigt sätt. Jag ligger ju och drar mig till halv tolv-tolv om dagarna allt som oftast, och sedan sitter jag framför tvn/datorn tills att någon kommer hem från jobbet/skolan, jag drar dit och ser ännu mer tv/film och sedan hem strax efter midnatt. Meningsfullt liv. Inte.
Men ja. Jag kommer garanterat sakna alla småsaker igen, som bio, valbo, kompisar osv. men vad gör det? Det handlar om en tidsbegränsad period och jag får känna mig användbar igen. Jag har saknat det. Att vara 20 år gammal och bo hemma som en parasit är inte alltid speciellt bra för ens självkänsla och jag vill ta i med hårdhandskarna igen och tjäna egna pengar. Så en flytt tillbaks ner till gården är välkommen. Extremt.
Sitter annars och ser på Drömmarnas Tid, som nu kommit in i serie 3, och jag är helt förstenad. Mitt hjärta pumpar hårt och jag önskar att jag levde på 60-talet, återigen. Jag vet inte, det bara känns som en skön tid att vara ung på. Inte för att mitt liv är direkt hårt, jag är mycket friare än vad jag antar att tjejer var då, men ändå.
Det får mig också att önska att jag aldrig behöver leva under en tid då Sverige är i krig, eller i alla fall att jag är väldigt gammal då den tiden kommer. Inte bara serien som får mig önska det, utan allt allmänt. Någonstans tycker jag att det är en sjuk värld vi lever i, och jag förstår fortfarande inte meningen med allt krigande, men sen är vi ju människor också. Inte kan man säga att det var bättre förr heller, för människan har nog varit ett monster sen dag ett. Det var väl så vi överlevde. Sen kan man nästan bara skratta åt det dom vissa påstår; att det skulle vara annorlunda om kvinnor styrde världen, för seriöst?- Har ni sett en elak brud någon gång? Inte kul.
Meeenmen, nu ska jag försöka göra ordning lite, vi räknar ner till mammas ankomst tillbaka till kalla Norden.
Pusshej på er, nu ska jag försöka tänka på en packlista.
PUSS
